Jag vill inte må såhär längre..
Jag vill inte ha dom här tankarna.. Ångesten..
Jag vill inte tycka synd om mig själv längre!!! Inte fan är det synd om mig egentligen, jag är bara van vid att tycka synd om mig själv, och är rädd för att sluta göra det, som Emma säger. Emma, min lilla privatpsykolog:)

Fan hela dagarna går åt att tycka synd om mig själv. Vafan gör det för nytta? Ska det vara mitt liv, kommer inte det vara lite o ångra som äldre att hela ungdomen gick åt till det..

Jag VILL ju må bra, jag VILL klara mig ur det här.. Varför vågar jag inte ? Jag är rädd för att misslyckas.. Jag är rädd för att våga.. Jag är rädd ! Jag vet inte hur man gör annat än det här, det här är hur jag blivit.. 
Men jag måste våga försöka, right ? Vad är det värsta som kan hända ?

Jag ska försöka göra lite som Emma sa, men jag är också så otroligt lat så att jag aldrig tar tag i det här.. Men jag måste nångång inse att det inte är lätt ! Man måste kämpa. Alla kämpar, förändringar är inget lätt. Speciellt inte om det är något som är en vana, som funnits med i flera år. Det är svårt, tungt, kämpigt.. Men så är det för alla! Inse det Linn!
Man kan inte bara ge upp så fort något är lite kämpigt..

Jag känner även att jag förlorar folk jag inte vill förlora pga att jag mår/är såhär.. Vilket det VERKLIGEN inte är värt!!!

Tack Emma för uppmuntrande ord och stöd ikväll! Jag kommer över o lånar Mia-böckerna snart =D

---

Btw, jag kan inte låta bli att älska gainomax reklam.. SÅ UNDERBART SÖT=)

http://www.youtube.com/watch?v=LzOKByRjR6U